JenniferJamtland

Det kom jag på för att pappa sa att vi ska till hennes grav med blommor. Jag minns att det var i femman så jag räknade sakta men säkert frammåt och kom på att det var tio år. Inte så konstigt eftersom jag nu är 21 och då var 11. Det känns konstigt att kunna minnas något som hände för tio år sedan. Jag antar att det inte kommer bli färre direkt.
Jag kan inte komma ihåg att jag tyckte det var speciellt hemskt att hon dog. Det som var jobbigt var däremot att hon inte mindes mitt namn sista gången jag träffade henne. Jag förstår anhöriga som inte vill ha det där sista mötet med den döende släktingen. För de vill minnas sin släkting som den var i livet och inte som den var på dösbädden.
Jag minns att jag bestämmde mig för att tänka att min farmor satt kvar i sin lägenhet i Lungvik och rökte en massa.
Jag och min farmor stod inte varandra så nära. Min pappa är sladdbarn så hon hade redan barnbarn som hon fått tagit aldeles för stort ansvar för och min farfar dog när jag var under ett år.