Religioner

Efter att har varit ifrån Sverige i mer än sex månader och dessutom ha spenderat en månad i Härnösand med fler troende i min ålder än jag någonsin träffat tidigare har jag blivit ännu mer övertygad i mitt icke troende.
Ett samtal med någon i Tanzania (eller resten av Östafrika) börjar ofta så här:
Vad heter du?
Vad kommer di ifrån?
Är du Kristen eller Muslin?
Där brukar det ta stopp efter som jag säger nej, då kan de fråga jaså Hindu eller något annat? Nej svarar jag igen och de tycker att jag är otroligt konstig.
När jag och Rasmus gick till Tanzanias Nationalmuseum sa de med en del skepticism ja vi har ju en utställning om Darwin. Vi var där på en söndag så de andra besökarna var finklädda barnfamiljer där döttrarna i glansliga klänningar frågade pappa om sakerna i utställningen och han svarade att nej det är inte på riktigt.
Mina kompisar i Kenya hade en långt samtal om vilka som var bäst män eller kvinnor. En kille slängde ur sig men Gud skapade ju mannen först varpå en tjej kontrade med ja han gjorde mannen först och vad gör man när man inte är nöjd? Jo just det han gjorde om, han  gjorde bättre.
För mig är det skrämmande när de i min ålder tror på Adam och Eva.
Antagligen tyckte de att det var lika skrämmande att jag tror på Darwin (jag var ju tvungen att säga något jag tror på).
Men jag tycker fortfarande att det var otrevligt att de skrattade åt mig. Om jag skulle skratta åt att någon sa jag är katolik (eller vilken tro som helst) skulle många bli upprörda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback